Rickard Nygårds blogg

Jag såg en undersökning på Aftonbladet där över 41.000 personer hade röstat. Resultatet visar att det är många svenskar som inte litar på Livsmedelsverkets råd.

Källa: Aftonbladet

De flesta kommer nog ihåg Socialstyrelsens rekommendation från 1970-talet om att vi skulle äta “6-8 skivor bröd per dag“. Få känner nog däremot till att det hela egentligen var en marknadsföringskampanj som lanserats av bageriernas PR-organisation Brödinstitutet. När reklamkampanjen skulle lanseras fick man av någon konstig anledning rätt att hänvisa till Socialstyrelsen.

På liknande sätt tycks nu livsmedelsföretagen använda Livsmedelsverkets varumärke för att föra fram sina budskap. Personer i Livsmedelsverkets expertgrupp som rekommenderar vad vi ska äta är i vissa fall avlönade av livsmedelsindustrin.

Livsmedelsverket rekommenderar bl.a. att vi ska äta fettsnålt margarin istället för riktigt smör. Detta trots att margarin är en konstgjord produkt som tas fram genom m.h.a. kemikalier. Margarin marknadsförs som bra och nyttigt trots att det innehåller bensin och aceton som kanske inte är så nyttiga ämnen. Även matoljor kan innehålla en del konstiga ämnen.

Det mesta och bästa jag lärt mig om margarin har jag fått från miljöforskaren Gunnar Lindgren, Sveriges Konsumenter i Samverkan och professor Göran Petersson.

Jag funderade för ca ett halvår sedan att registrera domänen margarin.se och skriva lite om margarin, men jag orkade inte. Nu ser jag att Unilever har registrerat den för att marknadsföra sitt margarin.

Här är en kort sammanställning på några av Livsmedelsverkets rekommendationer:

• skolbarn ska äta lättmargarin och dricka lättmjölk
• att vi alla bör äta lite fett, särskilt mättat fett och smör, och istället äta Lätta, Becel mm

Trots att de flesta tycks följa och tro på råden blir folk bara fetare. Kanske dags att göra tvärtemot vad Livsmedelsverket rekommenderar? Jag tycker att Livsmedelsverket borde syssla med det som de är bra på, d.v.s. att kontrollera att restauranger och livsmedelsföretag följer lagen om livsmedelshantering, och inte ge råd om vad folk ska äta.

Undrar också hur det är med kvaliteten med olivolja som säljs på snabbköp i Sverige och vad den egentligen innehåller. Enligt en person som vet mycket om olivolja fuskas det en del och han skriver bl.a. följande:

Både amerikanska FDA (Food and Drug Administration) och IOOC (International Olive Oil council)
är väl medvetna om och kan bekräfta fusket i branschen, men olivolja ligger inte överst på deras
prioriteringslistor. Inom EU är det Uclaf (Unite de coordination pour la lutte antifraude) som
handlägger bedrägeri inom branschen, men de är också hopplöst underbemannade (och
omotiverade) för att ta itu med problemet.

Källa: Olivolja (PDF)

Många andra matoljor innehåller väldigt mycket omega-6 som vid hög konsumtion kan leda till inflammationer i kroppen. Omega-6 fungerar också som ett effektivt bränsle till cancertumörer. Därför använder jag själv helst naturligt svenskt smör när jag lagar mat.

I tidskriften Archives of Ophthalmology rapporteras att omega-3 kan skydda ögonen mot åldersrelaterad makuladegeneration (åldersförändringar i gula fläcken). Forskarna konstaterade också att arakidonsyra, som hör till de fetter som kallas omega-6, kan öka risken att drabbas av sjukdomen.

I studien deltog 4519 personer i åldrarna 60-80 år som följdes under åren 1992-1998. Av dessa hade 1115 inga symtom. Den friska gruppen jämfördes med 658 som hade allvarlig åldersrelaterad makuladegeneration.

Forskarna såg att intaget av långkedjade omega-3-fettsyror (som finns i fisk) hade ett starkt samband med åldersrelaterad makuladegeneration. Ett högt intag av omega-3 innebar en signifikant reducerad risk att drabbas av sjukdomen. Ett högt intag av omega-6 (arakidonsyra) däremot ökade kraftigt risken.

Tidigare studier har visat på liknande resultat: Fiskolja skyddar ögonen.

På julbordet finns ofta både god och nyttig mat. Den typ av fisk som man ofta äter är bland annat rökt lax och inlagd sill. Det som gör dessa fiskar nyttiga är att de innehåller mängder med fettsyrorna som heter omega-3. De här nyttiga fetterna kan motverka hjärt-kärlsjukdomar och många andra sjukdomstillstånd. I nötter finns också omega-3-fettsyror. Läs mer på Omega-3 Nyheter.

God Jul!

I Sverige äter vi alldeles för mycket socker och konstgjorda sötningsmedel som kan vara mycket dåliga för hälsan, men det finns ett nyttigt alternativ. Det finns nämligen ett sötningsmedel som är både naturligt och miljövänligt. Det heter steviosid och utvinns ur sydamerikanska örten stevia.

Stevia är ännu inte godkänt att användas kommersiellt i livsmedel inom EU, men den finns att köpa i Sverige. Den kan användas till matlagning, bakning eller i drycker, till exempel i te.

Örten kan köpas i olika former bl.a. i internetbutiken Stevia.se.

På Konsum kan man numera köpa rooiboste i påsar som är tillverkade av Khoisan Tea. Förpackningen är snyggt designad i en trekantig och avlång form.

Rooibos är ett örtte som har en mycket angenäm och fruktigt söt smak och är också ekologiskt odlat. Teet kommer från Sydafrika och där är drycken mycket populär. Även barn kan dricka rooiboste eftersom att det är koffeinfritt, och i Sydafrika får barn ofta rooibos mot kolik.

Enligt förpackningen ska teet dra i 3-5 minuter, men det kan dra nästan hur länge som helst utan att bli beskt. Rooibos innehåller inte så mycket av de bitterämnen som finns i vanligt te.

Det som kan upplevas lite negativt med just den här förpackningen är att tepåsarna har en förmåga att lätt gå sönder när man ska riva loss dem. Tepåsarna sitter nämligen ihop med varandra och materialet som används till påsarna är mycket skört.

Dessutom ligger priset mycket högre jämfört med vanligt påste. Priset på Konsum är ca 27:- för 20 tepåsar á 2,5 gram (1.35:-/st).

Här finns mer fakta om rooibos (rött te) och tillverkaren Khoisan Tea.

Jag har provat ett nytt te som heter Dung Ti. Det är ett rent te utan smaksättning och det har gått igenom en mycket kort oxidering. Därför hör Dung Ti till de teer som kallas oolong. Smaken är mycket behaglig och mild och påminner om blommor. Dung Ti är ett te som kommer från Taiwan där man producerar och konsumerar nästan bara oolongte.

Lätt oxiderade teer är bra för hälsan också. De innehåller stora mängder antioxidanter som kan skydda kroppens celler mot skador. Storkonsumenter av te lever längre och friskare. Läs mer om olika tesorter och att köpa te.